Hi, it's me, Fetakniven!
Ännu en dag till ända men jag är fortfarande kvar på samma kapitel. Skriver långsamt, har på gränsen till skrivkramp. Svårt att komma vidare. Det är svårt att gå vidare. Jag finner tröst i att tiden flyger iväg och att jag faktiskt hänger med i svängarna. Idag har jag precis som de flesta övriga dagarna på sistone iklätt mig rollen som en riktig working class hero. Utan maskering, inga trikåer men med skjorta, löst sittande byxor och en namnskylt som lyder fetakniven har jag krängt alkohol för statens räkning. En kund skakade min hand och tackade för vintipset jag gav för en handfull dagar sedan. Jag sade varsågod och erinrades inombords det faktum att jag inte hade haft någon aning om vilket vin jag skulle rekommendera utan bara tagit något på måfå. Han ser mig som en vinkännare utav rang och jag ser fram emot att ännu en gång få para ihop dryck och måltid - helt random - och få strike!
En annan kund, en dam, frågade mig om jag var lycklig av någon speciell anledning. Jag satt i kassan när jag fick den frågan. Jag försökte skylla på den stundande sommaren och den efterlängtade solbrännan men hon fortsatte att undra om jag nyligen förlovat mig eller dylikt. Tydligen sken jag. Ett tydligt exempel på den ambivalens som härjar inom mig.
Efter arbetspasset som utöver kassaarbete även innebar fem timmars tungt lagerarbete gick jag och tränade. Med tom mage och väldigt trött kropp stod inte sannolikheten för ett lyckat gympass på min sida. Jag såg mig i spegeln, blickade ner på en tunn och samtidigt fet, blek och svag person. Körde ett par bicepscurls och då hände det. PUMPEN INFANN SIG. Ådrorna ville ut ur mina armar och helt plötsligt blev spegeln min bästa vän. Jag flexade, brydde mig inte om övriga motionärer utan gillade bara läget och njöt. Jag struntade i ett par planerade övningar för att de skulle utföras alltför långt bort från spegeln. Vi var bästa vänner och vi älskade med varandra. Tanken slog mig att det är så sorgligt att så många kvinnor (och män som gillar män) går miste om sådan perfektion.
Bifogar en bild på TRYCK (reservation: tagen med en usel mobilkamera som har en tendens att INTE fånga detaljer).
tisdag 18 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du är riktigt biff och cool :)
Skicka en kommentar