Skrivarsuget har -om än högst tillfälligt- återvänt.
Mitt hjärta dunkar och min kropp är i vad som närmast kan liknas vid uppror. Jag är förbannad, svartsjuk och ledsen. Självklart utan att fälla en enda tår (tårar är endast för kvinnor och bögar). Mitt insida plågas dock, herr Lucifer gör tusen nålar på min själ och om jag inte visste bättre så skulle jag tro att min undergång står och väntar runt hörnet. Självklart har jag bättre koll på läget än så, en temporär svacka, det är allt. Efter regn kommer solsken och finns det något ljuvligare än solens strålar?
Vad har då hänt sen sist? Det har forsat en del vatten under mina broar och då verkligen forsat. Sen har floden torkat ut och blivit till ökensand, mycket på en gång och sen inget alls. Några händelser, i punktform:
*Jag gjorde mig av med fröken A (inte så stort kan tyckas, men ändå).
*Jag skaffade mig fröken L, hon bjöd upp till dans och jag trodde att dansen aldrig skulle ta slut. Jag snörade något ovant på mig dansskorna och försökte hänga med. Det gick undan men jag tror att Tony Irving hade gett oss en tia.
*Min mormor, min bästa vän och den mest underbara människan jag har träffat kastade in handduken. Hon kilade vidare, det var tydligen hennes tur att ta sig en tur till himmelen. Ja om Ullabritt inte fick passera igenom Pärleporten, då kommer ingen jävel någonsin att få göra det. Jag hann ta farväl till henne, trots att jag inte visste att det var ett farväl, jag köpte en grillad kyckling till henne och sen höll vi om varandra. Vi kramades och jag kände mig lite knepig utan att riktigt kunna sätta fingret på vad det var. Sen var det dags för mig att gå, jag hade ett tåg att passa och mormor hon hade en träff med Döden.
*Jag gjorde mig av med fröken L. Mina dansskor slets ut alldeles för snabbt.
*Någon gång, vid något tillfälle så bestämde jag mig för att bli jurist. Så, jag skickade in ett gäng ansökningar till juristprogrammet i Örebro, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund (trots att jag aldrig kommer sätta min fot i Lund, det ligger i Skåne som ligger i Danmark, i Danmark kan folk inte snacka så man förstår!). Om jag inte kommer in så tänker jag bli kriminell men det får bli en punkt på senare agenda, aight?
Dra på trissor, nu börjar dagens blogginlägg lida mot sitt slut och jag mår redan bättre. Solen skiner och jag ska låta mig smekas av dess strålar. På med uteskorna, på med Alice koppel och ut-ut-ut i jakt på vårtecken och äventyr. Ljuvligt.
söndag 19 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar